Ingmar Bergman och en flygel
Roland Pöntinen, piano & Marie Nyreröd, berättare
För Ingmar Bergman var musiken den allra viktigaste konstarten. Han brukade säga ”Om jag var tvungen att välja mellan att förlora hörseln eller synen – då skulle jag behålla hörseln”. Det är ett anmärkningsvärt uttalande av en filmregissör, världsberömd för sitt bildspråk. Ingmar Bergmans kärlek till musiken manifesteras i de flesta av hans filmer, från Musik i mörker från 1948, till Saraband från 2003.
Sina sista år tillbringade Ingmar Bergman ensam på Fårö. Ensam, men med musiken som viktigt sällskap. Ur sin stora samling LP-skivor valde han omsorgsfullt ut vad eftermiddagen skulle ägnas åt. Han kunde ringa sina många telefonvänner, och rapportera hur kaninerna, som bodde under hans hus, ogillade när han spelade Bruckner, men igelkotten älskade Mozart.
En av dem han ofta ringde till var tv-producenten Marie Nyreröd. År 2004 gjorde hon tre dokumentärer om och med Ingmar Bergman. Hon producerade också hans Sommar i P1 för Sveriges Radio år 2005. Det programmet ägnade Ingmar Bergman helt åt musiken, och avslutade med frågan ”Varifrån kommer musiken?”.
Ingmar Bergman hyste också stor kärlek till musiker, kanske allra främst till pianister. Ofta var hans rollkaraktärer musiker, och konsertpianister finns porträtterade i Vargtimmen, Ansikte mot ansikte och Höstsonaten. En av hans absoluta favoritpianister var Roland Pöntinen.
Nu framför Roland Pöntinen några av de musikstycken som Ingmar Bergman ofta använde i sina filmer. Det blir musik av bl a Chopin (Höstsonaten och Viskningar och rop), Schumann (Musik i mörker), Bach (Tystnaden) och Schubert (Larmar och gör sig till). Marie Nyreröd berättar om Ingmar Bergmans musik, och visar filmklipp.
Marie Nyreröd & Ingmar Bergman Foto:: Mats Bäcker
Roland Pöntinen, piano
Roland Pöntinen debuterade som 17-åring med Kungliga Filharmonikerna i Stockholm och har sedan dess framträtt med betydande orkestrar över hela världen. Bland höjdpunkterna märks konserter med Los Angeles Philharmonics i Hollywood Bowl, med anrika Philharmonia Orchestra samt framträdanden på London Proms i Royal Albert Hall.
Pöntinen har samarbetat med dirigenter som Esa-Pekka Salonen, Leif Segerstam och Jevgenij Svetlanov för att nämna några.
Han har gästat många av de stora festivalerna, däribland Schleswig-Holstein, Ruhr Klavier Festival, Mostly Mozart i New York samt Verbierfestivalen och samarbetat med artister som Christian Lindberg, Håkan Hardenberger, Martin Fröst, Katarina och Svante Henryson, Nobuko Imai, Joakim Milder, Tamsin Waley-Cohen, Love Derwinger, Torleif Thedéen, Janine Jansen, Ulf Wallin, Nicolai Gedda och Barbara Hendricks. Hans intresse för dans har lett till samarbeten med Kathleen Quinlan, Mats Ek, Paul Taylor Dance Company, Roy Assaf, Örjan Andersson och Lilly Zetterberg.
Han är särskilt tilltalad av intimiteten i recitalformen och av att komponera spännande program. Pöntinen har gett soloaftnar i New York (The Frick Collection), Wigmore Hall i London, Bogotá, Istanbul och Verbier.
Roland har initierat flera festivaler, t ex Pianorama i Konserthuset, en biennal med pianot i fokus och var under åren 2018-2020 konstnärlig ledare för Båstad Chamber Music Festival.
Pöntinen har gjort fler än 100 skivinspelningar och är även verksam som tonsättare och arrangör. Hans senaste verk, L’heure bleue, för trombon och piano är tillägnat Christian Lindberg och duon Lindberg-Pöntinen har bl a spelat det under en Japanturné våren 2022.
Bland nyligen utkomna inspelningar märks ”Ingmar Bergman-Music from the Films” med pianoverk av bl.a. Schubert, Chopin, Bach, Scarlatti samt den andra satsen ur Schumanns Pianokvintett som Bergman använde i Fanny och Alexander, Bernsteins The Age of Anxiety med Arctic Philharmonic Orchestra under Christian Lindberg samt Brahms violinsonater med Ulf Wallin. 2001 valdes han in som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och erhöll året därpå den kungliga guldmedaljen Litteris et Artibus för framstående konstnärlig gärning.
Roland Pöntinens hemsida // Lyssna på Spotify
Foto: Mats Bäcker